Just another WordPress.com site

I två år har jag kämpat med ett pussel. Motivet var inte särskilt vackert men jag ville så gärna att det skulle vara det. Det saknades en enda pusselbit. Den låg precis framför näsan på mig hela tiden men jag såg den inte. Jag ville inte se den.

Igår var en av de värsta kvällarna på länge i sorgen över min fd sambo. Jag grät. Jag hade kontakt i telefon med mitt ex. Grät. Jag pratade med vänner. Grät ännu mer. Ringde min psykolog och fick prata med honom en stund. Grät, grät och grät.

Så kom hjälpen. Från ett så oväntat håll. Någon damp ner i mitt knä och öppnade mina ögon. Gav mig ett verktyg. Ett så värdefullt sådant. Och plötsligt föll allt på plats. Jag förstod. Jag insåg. Personen lotsade mig varsamt igenom nattens timmar och besvarade med lugn och klokhet mina tusen frågor. Efteråt kunde jag inte sova. Klockan var fyra, jag var chockad men helt lugn. Ångesten som legat som kramp i magen under så lång tid var upplöst. För jag vet nu. Och jag förstår. Det finns ingenting att göra åt saken, bara sakta släppa taget, vända mig om och gå.

Ibland skriver jag lite i gåtor. Inte för att jag vill göra det onödigt mystiskt men vissa saker gör för ont att skriva om helt enkelt. Ibland är jag rädd även om jag är anonym att kanske någon läser som känner mig som jag inte vet om. Den här personen som hjälpte mig i natt vill jag ge en stor eloge. Jag ska inte avslöja vem det är eftersom jag inte hunnit prata om att jag vill tacka här. Kanske vill den inte att jag nämner dens namn. Men jag är oerhört tacksam för i natt. Jag är hundra procent säker på att det finns en stark mening med att jag öppnade mig och berättade något som ledde till det genombrott som faktiskt skedde i natt. Jag hoppas och tror att jag nu kommer att bli starkare än någonsin tidigare. Jag har en vetskap och ett verktyg som jag var i så stort behov av och så bara fick jag det. Sorgen över det som hänt och fortfarande händer kommer att fortsätta ta tid att bearbeta, men kanske släpper nu den värsta, starkaste smärtan med denna nya insikt jag fått.

Du vet vem du är, jag tackar dig ödmjukast. Jag vet inte om du förstår vilken hjälp det var för mig i natt men jag kan lova att det var som balsam för min själ hur sorgligt och jävligt allting än är. Vi människor har en strävan efter att veta och förstå. Du gav mig den sista pusselbiten. Den är nu lagd, pusslet är komplett, det är dags att lägga tillbaka det i lådan. Stort tack och tusen kramar till dig.

Annonser

Kommentarer till: "Den allra sista pusselbiten…" (16)

  1. Pusselbitar är bra att ha när man ska lägga pussel.Jag hoppas så, av hela mitt hjärta, att det här på något sätt underlättar för dig. Det kanske ändå kommer att vara jobbigt och smärtsamt, men förhoppningsvis på ett annat sätt. Du är stark, du fixar det här!Kram

    • Åh, nu har jag fått klartecken att få äran att berätta att det var du Trollis som som chattade med mig hela natten! =)Att det var du som hjälpte mig med den sista pusselbiten i det här pusslet som jag hade önskat jag aldrig hittat och aldrig öppnat locket på. Men nu är det så och de här sista fyra månaderna har varit ett sånt helvete. Jag hoppas så få fortsätta känna det här lugnet jag känner idag. Men verktyget du gav mig kan ingen ta ifrån mig nu. Jag äger det och kommer att använda det. Och jag är dig verkligen evigt, evigt tacksam!!!Du är en ängel.Stor kram!

  2. När nöden är som störst…. Vad glad jag blir, att du fick en så bra hjälp. För det är urjobbigt att leta efter pusselbitar, som antingen är försvunna eller som inte passar i pusslet. Nu har du verktyg för fortsatt bearbetning. Hon måste ha varit en gudagåva till dig. En universums försyn.Stor varm kram till dig som också kunde ta emot hjälpen. För det är inte alla som kan.

    • Ja, igår var det totalkris och mitt i det när jag misströstade som mest och tänkte att allt är faktiskt kört. Då bara hände det. Jag sträckte ut en hand och fick precis den hjälp jag behövde. En blind som plötsligt fick se igen. Faktiskt!En riktig gudagåva var hon och jag tackar både henne och universum. Har nog aldrig känt en så snabb och ren hjälp komma när jag så väl behövde det.Tack för att du skriver så fint, dina ord går rakt in i mitt hjärta!Stor varm kram tillbaka

  3. Vad bra att du hittade ”pusselbiten” inatt.Önskar dig en jätteskön helg!

    • Ja, där satt den… Mycket jobb kvar, men pusslet är så att säga klart…Ha en riktigt skön helg du också!

  4. Även om du inte berättar vad som var den sista pusselbiten så är jag glad att du fick hjälp att hitta den. Hoppas att din lördag blir en bra dag!Kram

    • Nej, det är så mycket som hänt, jag är inte redo om att skriva om det nu, men vi kan mailas om det, vännen. Nu börjar ett annat drygt jobb istället, men pusselbiten är på plats…Hoppas du också får en fin lördag!Kram

  5. UNDERBART !!!Just den där ”lilla” pusselbiten kan var så grymt viktig. Men så härligt att du hittat den och nu har verktygen att jobba vidare med detta.Go girl, go // kramar

    • Ja, nu är biten på plats och jag har ett verktyg att jobba med. Men jag känner redan nu hur tufft det kommer att bli. Men jag är medveten och jag vet vad jag måste göra…Tack, kramar tillbaka!

  6. Jag har så dåligt samvete för att jag inte har skrivit något mail till dig på så länge. Men nu dröjer det inte länge innan det dimper ner ett. Då ska jag berätta varför det dröjt…Kram

    • Inget att ha dåligt samvete för vännen! Jag vet precis hur det är! Jag ska också berätta för dig då…Kram kram

  7. Jag önskar att du kan må bra, känna hur mycket fint det finns i Livet, vara lycklig…Så fint att få den hjälpen och det verktyget!Kram

    • Ja, jag vill också må bra och vara lycklig…Nu har jag verktyget men märker hur svårt det är ändå, tar väl tid…Kram

  8. Är så glad för din skull! Skönt när man får den där känslan.Ibland ligger så mycket i att någon bara finns där för en, lyssnar och försöker att verkligen sätta sig in i hur det är, hur det känns…. Det är som att allt blir så mycket klarare och mer verkligt just i ATT man kommunicerar med någon. Som att det skapas något i själva pratet… Låter flummigt men jag har själv upplevt det.Hoppas att du snart känner dig mer levande och fri! Kram!

    • Vore underbart att få känna mig levande och fri.Jag börjar förstå att det är lång väg kvar, men jag har ny kunskap om saker och jag får fortsätta stappla mig framåt. Lättare på ett sätt nu, samtidigt som det är svårare på ett annat.Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: